En ny studie som genomförts av Skogforsk och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) på uppdrag av Skogsstyrelsen har visat att granbarkborrar i Götaland och stora delar av Svealand övervintrar knappt hälften i trädens bark oavsett odlingszon. Studien har också identifierat flera faktorer som påverkar granbarkborrarnas val av övervintringsplats, inklusive barktjocklek, trädens ålder, skogstyp och tidpunkten för angreppet.
Studien visade att granar med tjock bark och som stod en bit in i skogen hade en högre andel granbarkborrar i barken. De granar som fortfarande hade en del gröna barr hade också högre förekomst av granbarkborrar. Detta innebär att om man avverkar angripna träd på vintern, så kommer man troligen att få bäst bekämpningseffekt om barken är tjock, träden har gröna barr och står inne i beståndet.
Sommaravverkning har dock visat sig ha bäst bekämpningseffekt eftersom granbarkborrar oftast sitter fastare i barken under denna tid på året. Om det inte är minusgrader kan barken lätt falla av träden vid vinteravverkning vilket innebär att granbarkborrarna blir kvar och överlever i skogen.
Studien visade också att det inte fanns någon skillnad i valet av övervintringsplats mellan olika odlingszoner för granbarkborrar i Götaland och större delen av Svealand. Däremot var det en lägre andel som övervintrade i barken längre norrut (norra Värmland och Jämtland) där vintrarna oftast är kallare.
Äldre träd hade också tjockare bark vilket kan förklara varför granbarkborrar föredrar att övervintra i barken på äldre träd. Barktjocklek är en viktig variabel för granbarkborrars val av övervintringsplats.
Även om vinteravverkning av angripna granar kan ha viss bekämpningseffekt så bör det inte vara det huvudsakliga skälet för avverkning. Avverkningen görs oftast för att rädda virkesvärde, av säkerhetsskäl eller för att ge plats för ny skog.
