Granbarkborren är en naturlig del av Sveriges skogar och påverkar skogens dynamik. Den har också en positiv inverkan på den biologiska mångfalden förutsatt att angreppen inte blir för stora. Mer än 140 insektsarter lever som rovdjur, svampätare eller nedbrytare i barkborrarnas gångsystem. När barkborrarna överger träden efter ett år kommer fler organismer att leva i den döda veden tills stocken är helt förmultnad. Dessutom skapas öppningar i skogen, vilket gynnar växter och djur som trivs i soliga lägen.

Tre huvudsakliga faktorer avgör angreppens omfattning nästa år:

1. Vädret
2. Antalet barkborrar och
3. Trädens vitalitet.

Vädret är den viktigaste faktorn. Torrt och varmt gynnar barkborrarna, medan motsatsen gynnar granarna. Antalet barkborrar beror på deras reproduktionsframgång; om den varit låg kan man förvänta sig lägre risk för skador under den kommande säsongen. Reproduktionsframgången övervakas av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Ett problem är att det är svårt att hinna avverka merparten av alla angripna träd i tid när angreppen är omfattande som under de senaste åren. Det är viktigt att påpeka att alla utbrott i Sverige hittills har upphört efter några år när skogen återhämtat sig och långt innan all granskog har dödats.

Under de senaste 4-5 åren har stora områden i Centraleuropa upplevt torra och varma somrar som har gynnat granbarkborrarna. I länder som Tjeckien har detta lett till katastrofala följder eftersom man inte agerat snabbt nog på angreppen. År 2017 var 2,5 miljoner kubikmeter trä angripna, året efter 20 miljoner kubikmeter. Dessa exempel visar på vikten av att agera kraftfullt.

Sverige och Norden har en betydligt mer proaktiv skogsvård än Centraleuropa, vilket ger fördelar i kampen mot barkborrarna. En fördel är att skadeinsektsangrepp upptäcks tidigare med effektivare teknik. En annan fördel är att vi länge har arbetat med trädsförädling, vilket skapar förutsättningar för starkare träd som bättre kan motstå angrepp.

Det kan vara svårt att upptäcka granbarkborreangrepp. Under vår och sommar är det viktigt att vara uppmärksam på granbarkborre i skogen. Tecken på angrepp inkluderar:

• Borrmjöl (liknande kaffepulver eller kakao) på omkullfallna stammar och vid stambasen på stående träd.
• Kåddroppar på stammen
• Torra gröna barr på marken
• Avfläkt bark, oftast högt upp på stammen
• Gnagmjöl (vitt) i barkfickorna på trädet
• Drönare kan vara användbart när du inspekterar skogen. Om du ser trädgrupper med roströda toppar eller andra gulskiftande färger är det ett tecken på angrepp.

Att hitta enskilda granbarkborredödade träd från marken i större skogsområden är svårt. Ett sätt att få en bättre överblick är att använda fjärranalys och tidsserier av satellitbilder och drönare. Förändringsanalystekniken i satellitbilder är inte ny, men det är först nyligen då Sentinel 2-satelliterna, som är en del av det europeiska Copernicus-programmet, började leverera frekvent information över samma område som metoden har kunnat tillämpas i större skala för analys av skogsskador.

Information från fjärranalys kan också användas för att ta fram heltäckande kartprodukter som visar var risken för nya angrepp är störst. Ett exempel är riskindexkartan för granbarkborreangrepp som har tagits fram genom att kombinera flera olika kartunderlag, bland annat trädslagsinformation från SLU Skogskarta och volymuppgifter från skogliga grunddata.

Störst chans att hitta enskilda skadade träd finns om man arbetar med mycket högupplösta data, från exempelvis drönare.

Det är viktigt för markägare att kontinuerligt övervaka sin skog under sommaren vid pågående granbarkborreutbrott. Angreppsrisk är högst i bestånd som angripits föregående år och i äldre, volymrika granbestånd. Här kan riskkartor på Skogsstyrelsens hemsida vara till hjälp. Grupper av angripna träd bör avverkas och transporteras bort från skogen innan nya barkborregenerationer sprider sig. 

Tidig avverkning kan rädda en stor del av virkesvärdet hos angripna träd. Om betydande angrepp upptäcks i äldre bestånd kan det vara klokt att avverka hela beståndet för att rädda virkesvärdet hos ännu inte angripna träd. I äldre bestånd utan skador bör gallringar eller luckskapande undvikas under utbrott, eftersom det kan öka angreppsrisk.

Efter stora stormfällningar är det viktigt att hantera (avverka och transportera bort) stormfällda träd innan barkborrarna förökar sig i dem. På lång sikt är det viktigaste att etablera och underhålla granskogar så att de blir så motståndskraftiga som möjligt mot framtida stormar och torka.

Det vanligaste är att angreppen sker på flera ställen i skogen. Därför är det viktigt att prioritera vilket område man ska börja med. Angreppets omfattning och risken för spridning är avgörande för hur man ska agera. Ibland kan det även vara lämpligt att kombinera flera åtgärder. Skogsstyrelsen lyfter ett antal åtgärder som kan vara aktuella.

Vid mindre angrepp:

Om endast några granar är angripna och du saknar tid eller möjlighet att förflytta dem från skogen kan de fällas och lämnas kvar. Om du är en van skogsägare med rätt utrustning kan du fräsa bort barken från träden.

Vid omfattande angrepp:

Om skogen drabbats av större skador kan det vara bäst att avverka hela beståndet. Dessa bestånd är vanligtvis i så dåligt skick att de förmodligen kommer att angripas kraftigt även nästa år.

En mängd olika insekter använder svenska skogsträd som föda och reproduktionsplats, till exempel märgborre, glansbagge, vedborre och sextandad granbarkborre.

För att lära dig mer om dessa insekter och deras spår, besök
https://www.slu.se/skogsskada/ eller
https://www.skogsstyrelsen.se/bruka-skog/skogsskador/insekter/

När du planerar för föryngring är det viktigt att välja trädslag som passar växtplatsen. Om träden trivs där de växer, kommer de ha en mycket större förmåga att motstå yttre hot. En frisk gran är mycket motståndskraftig mot skadeinsekter. Om du är osäker på vilket trädslag som passar bäst på platsen, rådfråga din skogliga rådgivare.

En grundregel är att en sund och växande skog är mer motståndskraftig. Här är några enkla tips från Skogsstyrelsen för att skapa en mer livskraftig skog.

– Se till att skogen är sund genom att etablera ny skog med lämpliga trädslag på rätt mark och vårda den enligt skogsbruksplanens rekommendationer.

– Skapa gärna blandade skogsbestånd. Olika trädslag fungerar som spridningshinder och forskning visar att barkborren t.ex. inte gillar doften av björk.

– Främja barkborrens fiender genom att bland annat skapa gynnsamma miljöer för hackspettar, myrbaggar eller allmän barkbock.

Det finns många utmaningar kopplade till granbarkborren även framåt, men ingen kan säkert förutse utvecklingen de kommande åren.

Forskning tyder på att risken för nya angrepp kan öka i takt med klimatförändringarna. Varmare somrar gynnar granbarkborrens fortplantning, och torka försvagar granarnas motståndskraft. Mildare vintrar ger också sämre tjäle och ökar risken för stormfällor – vilket kan utlösa nya utbrott.

Inför säsongen 2025 visar inventeringar att angreppen har minskat kraftigt jämfört med tidigare år, men experter varnar för att hotet inte är över. Vädret avgör hur snabbt populationen kan återhämta sig.

Med hjälp av modern teknik – som drönare och AI-baserad bildanalys – har skogsägare idag bättre möjligheter än någonsin att i tid upptäcka angrepp och agera proaktivt.