drönare skogen

Drönare som beslutsunderlag – se skogen och åtgärder från luften

Följande är en sammanfattning av en rapport framtagen av projektet En rikare skog som är ett sammarbete mellan Skogsstyrelsen tillsammans med Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Umeå.

Eftersom efterfrågan på virkesråvara förväntas fortsätta att öka och skogsägarkåren fortsätter att förändras, har skogsägarnas mål, värderingar och skogskunskaper blivit alltmer diversifierade, och antalet skogsägare som bor långt ifrån sin skogsfastighet ökar. För att underlätta för skogsägare och företagare att göra affärer om skogliga tjänster identifierades ett behov av fler tekniska lösningar i den skogliga tjänstesektorn tidigt i projektet Rikare Skog.

Drönarpiloten har undersökt potentialen i ett tjänstekoncept som innefattar bilder tagna med drönare. Målgrupperna var små och medelstora skogsföretag (SMF) samt privata skogsägare som bor långt ifrån sin skogsfastighet, med ungskog på sin mark, gärna nyblivna skogsägare och gärna kvinnliga skogsägare. En avgränsning har gjorts till åtgärden ungskogsröjning i projektområdets svenska del, som i grova drag omfattar Västerbotten och Västernorrland.

Frågor att besvara under pilotundersökningen var:

  • Vilket stöd anser skogsägarna att bilder insamlat med drönare utgör för skogligt beslutsfattande?
  • I vilken mån kan drönarbilder i stilla och rörligt format överbrygga det fysiska och/eller mentala avstånd som skogsägaren har till skogen?
  • På vilket sätt ska beståndet avbildas för att ge den tydligaste bilden av tillståndet där?
  • Hur ser betalningsviljan/mervärdet ut för denna typ av drönarbildstjänst?
  • Kan små och medelstora företag med hjälp av drönaren som kommunikationsverktyg attrahera fler skogsägare och därigenom nå ökad orderingång?


Trettiofyra skogsägare tackade ja till att delta, och sexton av dem genomförde hela undersökningen genom att se två korta exempelfilmer på drönarbilder och svara på frågorna i en medföljande frågeenkät. Intervjuer genomfördes med tre mindre företag i skogsbranschen för att få en bild av deras syn på drönare och vilka affärsmöjligheter de kunde se för drönarbilder i sin egen verksamhet.

Efter sammanställning av undersökningen hölls ett webbseminarium med två syften: att presentera resultaten av undersökningen och att låta skogsägare och skogsföretagare mötas och diskutera eventuella drönartjänster. Resultaten visade att målgruppen för undersökningen var i hög grad nådd och att alla deltagare var beslutsfattande i skogsrelaterade frågor på sin fastighet, även om det var flera som ägde skogen tillsammans. Endast män svarade på undersökningen, och de flesta hade varit skogsägare i över tio år. De flesta kände väl till sin skog och dess utveckling över tid.

Hälften av gruppen hade någon gång blivit kontaktad av ett företag med erbjudande om att beställa skogsbruksåtgärd, och alla tyckte att det var “mycket lätt” eller “ganska lätt” att kommunicera om skogen, dess placering och behov av åtgärd med skogstjänsteföretaget. När det gällde drönarmaterial visade resultaten att det var viktigt att ha dokumentation både före och efter ungskogsröjning och att även traditionellt uppmätta beståndsdata som stamtäthet och medelhöjd önskades.

Drönarförarens manövrering är avgörande för om materialet ska vara användbart, och det är svårt att få en tydlig bild av beståndet, sett på en dataskärm, om drönaren till exempel kör för fort eller svajigt vid filmning. Det finns betalningsvilja för relevanta drönartjänster, och det vore önskvärt att kunna anpassa innehållet i tjänsten efter eget behov och på så vis också kunna påverka priset för den. En övervägande del av deltagarna skulle hellre köpa tjänsten av ett oberoende eller annat företag än det som säljer skogsbrukstjänsten i fråga, men i fritext beskrivs även att oberoendet inte är det viktigaste så länge underlaget är tillgängligt, tydligt och pålitligt.

Företagen ser potential i drönarmaterial både för egen räkning, för att till exempel göra prisberäkningar på ungskogsröjning, och för att erbjuda sina kunder. Som underlag till affärssamtal och stöd i uppföljning och återkoppling. Företagets egna fasta kostnader för att erbjuda drönartjänster kan vara svåra att påverka, och för att kunna erbjuda prisvärda drönartjänster till ägare av både större och mindre objekt skulle de ibland behöva göra en mindre vinst på ett enskilt objekt eller erbjuda tjänsten som en mervärdestjänst i kombination med andra skogsbrukstjänster för att göra en ekonomisk vinst i varje enskild affär.

Trots att deltagarna kände till sin skog väl och hade lätt att kommunicera skogen och åtgärdsbehov tillsammans med skogstjänsteutövare, var intresset stort för drönarbilder som stöd. Detta tyder på en bredare och större kundgrupp än pilotens målgrupp. Som förslag skulle en anpassning av utformningen av drönartjänster efter olika kundgruppers behov kunna innefatta minst tre olika typer av tjänster:

  • En stor del av skogsägarna som inte har fattat beslut om åtgärder skulle vara villiga att köpa en drönartjänst av ett oberoende företag eller ett företag som erbjuder tjänsten fristående, utan att den är kopplad till erbjudanden om skogsbrukstjänster.
  • En grupp kan erbjudas underlaget som stöd i affärssamtal med den som erbjuder skogsbrukstjänsten och är inte främmande för att det är samma företag som också erbjuder drönartjänsten, så länge underlaget är pålitligt och företaget har deras förtroende.
  • Gruppen som känner till utvecklingen av sin skog väl skulle kunna vara intresserad av en lite enklare tjänst, som till exempel före- och efterbilder i tillägg till beställd skogsbrukstjänst, i syfte att följa upp åtgärden.

Förtroendet för företaget är i grunden det viktigaste i affärssammanhang och drönarbilder ses som ett bra underlag till god dialog mellan beställare och tjänsteutövare. I dialogen kan företaget med stor säkerhet ha nytta av att vara lyhörd för nya idéer och önskemål om olika situationer där drönare kan komma till användning och flera sätt att utforma attraktiva drönartjänster.

På de här sidorna samlar vi och skriver om artiklar och forskning som har med skogsbruket att göra och då särskilt aktuella utmaningar som toppbrott, vindfällen och angrepp från skadedjur och svampar som granbarkborre och törskatesvamp. Artiklarna kan även ta upp hur drönare och ortofoto kan assistera i skogsskötseln.