I tjugo procent av de granområden som har dött på grund av granbarkborren observeras även attacker av en annan skadegörare, den dubbelögade bastborren. Detta uppdagades i den senaste årsrapporten om skogsskador från Skogsstyrelsen, vilken även pekar ut granbarkborre och betesskador från älg och andra hjortdjur som fortsatta huvudproblem i de svenska skogarna.
Under den senaste undersökningen av granbarkborrens skadeverkningar på granar i södra och mellersta Sverige, som SLU genomfört på uppdrag av Skogsstyrelsen, genomfördes även första inventeringen av den dubbelögade bastborrens skadeomfattning i området. Denna insekt reproducerar sig likt granbarkborren under granens bark, vilket skadar och till sist dödar trädet. Det konstaterades att tjugo procent av den granskog som dött och som undersöktes var angripen av antingen enbart den dubbelögade bastborren eller tillsammans med granbarkborren, vilket ytterligare förhöjer skaderisken för granarna. Totalt berörs en halv miljon kubikmeter skog av bastborren.
Lennart Svensson, nationell skogskadesamordnare på Skogsstyrelsen, påpekar att de torra och varma sommarperioderna, som började med torkan 2018, gynnar fler skadegörande insekter än bara granbarkborren. Detta understryker vikten av att plantera gran på platser där de trivs bäst för att öka deras vitalitet och motståndskraft mot skadegörare.
Att välja rätt träd för rätt plats är avgörande för att minska skadorna från den dubbelögade bastborren. Det rekommenderas att undvika att plantera gran på torra områden. Till skillnad från granbarkborren kan antalet dubbelögade bastborrar signifikant reduceras genom att fälla angripna träd under vintern, särskilt om man kan ta bort barken från skogen där larverna av den dubbelögade bastborren övervintrar.
Skogsskaderapporten för 2023 indikerar att skadorna från granbarkborre fortfarande är anmärkningsvärt höga, även om de totala skadorna på 2,4 miljoner kubikmeter skog är en tredjedel av de värsta åren 2020 och 2021. Sedan 2018 har omkring 34 miljoner kubikmeter gran dött till följd av angrepp. Skadevolymerna har minskat i Svealand men ligger kvar på samma nivå i östra Götaland som året innan.
Nya observationer inkluderar granbarkborrens angrepp på contortatall, vilket aldrig tidigare skådats, samt att ett ungt contortabestånd i Hudiksvall drabbades av skadesvampen diplodia, vilket tros vara det första kända fallet i Sverige och det nordligaste i världen.
Skador från betande älgar och andra hjortdjur överstiger också målen, där inventeringar visar att 11 procent av de unga tallarna (1–4 meter höga) skadas årligen, vilket är mer än dubbelt så högt som det uppställda samhällsmålet.
En nyligen inträffad stor storm i Västerbottens läns inland orsakade omfattande skador på skogen, vilket återigen betonar behovet av diversifiering i skogsbruket för att öka motståndskraften mot skadegörare, stormar och bränder.
Fakta om den dubbelögade bastborren:
Den finns över hela Sverige, är 2-3 millimeter lång och attackerar främst granar, särskilt de som är svaga eller stressade av torka. Den föredrar att svärma och attackera under juli till augusti och övervintrar som skalbagge eller larv i träden, med förpuppning under våren.
