granbarkborre

Ökad risk för stora utbrott av granbarkborre i Norge


Enligt en ny rapport från NIBIO – Norwegian Institute of Bioeconomy Research har den europeiska granbarkborren har dödat flera hundra miljoner granar i Sverige och Centraleuropa under de senaste fem åren. Ett varmare klimat kommer i slutändan att leda till mer skador även i norska granskogar. Färre granar och mjukare hyggeskanter kan förhindra och mildra framtida barkborreutbrott.

Ekosystem över hela världen hotas av klimatförändringarna – och detta gäller särskilt de stora barrskogsområdena på norra halvklotet. Granskogar utgör så mycket som en fjärdedel av Europas produktiva skogar, det vill säga skogar där avverkning kan vara ekonomiskt lönsam, och 45 procent av de nordliga, boreala skogarna. Dessa skogar är viktiga för biologisk mångfald, kollagring och råvaror för industrin.

De senaste åren har dock granskogarna i södra Sverige och Centraleuropa drabbats av katastrofala barkborreutbrott. Områden med mycket planterad gran är särskilt hårt drabbade av den europeiska granbarkborrens härjningar.

På bara ett år (2019) dödades 118 miljoner kubikmeter gran av granbarkborren. Detta är 10 gånger mer än Norges årliga avverkning. Angreppet utlöstes av den extremt torra sommaren 2018.

Förutom att skada virkesproduktionen minskar angreppen av granbarkborre också skogens upptag av koldioxid. När många träd dör kan det leda till fler översvämningar, erosion och en förändrad kvävebalans i mark och vattendrag. I Tjeckien har flera vattenreningsverk fått problem eftersom skogen, som tidigare hjälpte till att rena vattnet, är borta.

Från ofarlig till aggressiv

Den europeiska granbarkborren angriper vanligtvis inte friska träd. För det mesta lägger den ägg och förökar sig i döende granar eller färskt timmer. Men när skalbaggarna blir många – eller träden försvagas av torka eller vind – når systemet en brytpunkt där barkborren ändrar beteende; den går från att vara relativt ofarlig till aggressiv och börjar angripa friska träd.

De första skalbaggarna som angriper ett träd lockar till sig andra granbarkborrar med hjälp av kemiska signaler, så kallade feromoner. Detta beteende kan leda till kolossala utbrott, där hundratusentals träd dödas.

Norge har inte upplevt något större barkborreutbrott sedan 1970-talet, men det finns en växande oro – både bland forskare och skogsförvaltare – för nya utbrott när klimatet blir varmare.

Lugnet före stormen?

NIBIO-forskaren Jostein Gohli studerar fluktuationer i populationer av granbarkborre. Han säger att vi nu kan uppleva “lugnet före stormen” i de norska skogarna.

“Den europeiska granbarkborren är förmodligen den mest destruktiva insektsarten i Europas skogar idag. Det är en aggressiv träddödare som angriper grandominerade skogar i utbrott som kan pågå i flera år.”

“När klimatförändringarna accelererar kan även de stora granskogarna i norra Europa komma att drabbas av förödande barkborreutbrott”, säger han.

Tillsammans med kollegor vid NIBIO publicerade Gohli nyligen en vetenskaplig artikel som identifierar faktorer som ökar förekomsten av granbarkborrar.

Studien baserades på 17 års data från barkborrefällor från en period utan utbrott, information från skogsresurskartan SR16 och klimatdata.

Resultaten visar att torka, högre temperaturer, mängden granskog och hyggeskanter var de viktigaste faktorerna. De träd som lämnas kvar längs kanten av ett kalhygge är sannolikt sårbara för skalbaggsangrepp eftersom de försvagas av plötslig exponering för sol och vind.

“Granbarkborren angriper vanligtvis inte friska träd, men gör det när de blir tillräckligt många. Ju fler granbarkborrar det finns i landskapet, desto större är risken att de dödar friska träd och startar årslånga utbrott”, säger Gohli.

Både mängden granskog och hyggenas form och storlek kan påverkas av förändrad skogsskötsel. Gohli påpekar att sådana förändringar kan vara avgörande för att skapa mer robusta granskogar som kan klara klimatförändringarna.

granbarkborre

Att leva med barkborrar

Insektsangrepp kan bidra till mer varierade skogar, ge mer ljus och mer död ved – vilket är viktigt för den biologiska mångfalden. De luckor som skapas i skogens krontak ger också möjligheter för nya träd att växa upp i stället för fallna jättar. Den enorma omfattningen av de pågående barkborreangreppen i Centraleuropa får dock skogsforskarna att höja varningsklockorna.

“Många talar fortfarande om behovet av ännu mer skogsbruk i samma form som idag. Sanningen är att även Norges boreala skogar förmodligen måste inriktas mot ökad stabilitet för att undvika enorma framtida förluster av bådeCO2, biologisk mångfald och pengar”, säger insektsexperten Bjørn Økland, seniorforskare vid NIBIO och en av medförfattarna till studien.

“Annan forskning från NIBIO visar att det redan sker en ökning avCO2-utsläppen till följd av skadade, försvagade och döda träd i norska skogar.”

Den allt större granpopulationen i Europas skogar har gynnat skalbaggarna

Så vad ska en skogsägare göra?
“Specifikt rekommenderar vi att man planterar mindre gran i utsatta områden och fokuserar mer på att blanda in andra trädarter, som tall och lövträd”, säger Jostein Gohli.

“Lokalt är områden som är utsatta för torka problematiska för granen. Men med sårbara områden menar vi också de södra delarna av Östnorge. Här finns det stora volymer gran som kommer att möta klimatuppvärmningen tidigt.”

Gohli påpekar att det nu finns mer än dubbelt så mycket gran i de norska skogarna som för 60 år sedan. År 1960 fanns det cirka 200 miljoner kubikmeter gran, nu närmar det sig en halv miljard kubikmeter.

Fler granskogar har också varit trenden i många andra länder, men längre söderut i Europa minskar nu skogsägarna mängden gran till följd av barkborreangreppen. I de områden i Tjeckien där granskogen har utplånats pågår nu forskning om vilka andra trädslag som kan användas för att etablera nya skogar.

Hyggen är viktiga för skalbaggarnas reproduktion

Gohli förklarar att ett alternativ till dagens kalhyggesbruk är mer slutna avverkningsformer där hyggena är små eller där fler träd i varierande höjd lämnas kvar, så att kantzonerna inte blir så skarpa. Sådana avverkningsformer kallas med ett samlingsbegrepp för kontinuitetsskogsbruk.

“Men sluten avverkning är inte lämpligt överallt och kan också leda till andra problem, till exempel mer rotröta”, säger han.

“Att fortsätta med volymtäta monokulturer av gran är en strategi som kan ge hög avkastning, men den innebär också en hög risk för omfattande barkborreskador och ekonomiska förluster på lång sikt.”

För att uppnå skogar som är mer motståndskraftiga mot klimatförändringar och barkborrar föreslår forskarna att man ändrar skogsstrukturen – det vill säga skogens ålders- och artfördelning.

“Naturskogar, och andra skogar som ännu inte har kalavverkats, har vanligtvis en gynnsam struktur. Om vi ersätter sådana skogar med enartade granplantager kan vi underlätta för fler barkborreproblem i framtiden”, säger Gohli.

Det kommer med nödvändighet att ta tid att förändra dagens monokulturer av gran och etablera en mer flerskiktad skog med flera arter.

“Med tanke på att det tar decennier från plantering till avverkning bör vi börja förändra våra skogar så snart som möjligt. Inte minst eftersom de skogar vi planterar idag kommer att växa upp och bli avverkningsbara i ett klimat som förmodligen kommer att vara helt annorlunda än dagens”, avslutar Gohli.


Identifiera angrepp i tid
Med hjälp av drönare kan man snabbt upptäcka angrepp från granbarkborre. Fördelen är främst tidsbesparingen, eftersom drönaren kan hitta redan etablerade angrepp och därmed förutsäga nya angrepp i närheten.

Detta sparar tid som annars skulle ha gått åt till att undersöka skogen till fots och gör det möjligt att fokusera på områden där skador troligen finns.

Angripna träd kan, i bästa fall, bli nedklassat timmer. Detta på grund av märken som orsakas av granbarkborren. Om trädet har drabbats av röta duger det ofta bara som massaved.

För mindre fastigheter kan man undersöka området till fots relativt snabbt, men när fastigheten är större än 100 hektar är det betydligt effektivare att använda drönare.

På de här sidorna samlar vi och skriver om artiklar och forskning som har med skogsbruket att göra och då särskilt aktuella utmaningar som toppbrott, vindfällen och angrepp från skadedjur och svampar som granbarkborre och törskatesvamp. Artiklarna kan även ta upp hur drönare och ortofoto kan assistera i skogsskötseln.