Granbarkborren, en skalbagge som skadar våra barrskogar, kontrolleras effektivt av Skogsstyrelsen, som numera tar hjälp av satellitdata.
En artikel från Rymdstyrelsen förklarar att med hjälp av instrument på marken och satelliter i omloppsbana, samlar EU:s jordobservationsprogram Copernicus data för att förbättra miljöövervakning, minska klimatförändringarnas effekter och stärka civila säkerhetsåtgärder.
Inom ramen för Myndighetssamverkan Copernicus samarbetar flera svenska myndigheter som drar nytta av satellitdata. Skogsstyrelsen är en av dessa parter och använder Sentinel-2 satellitdata för att hantera granbarkborrehotet.
Granbarkborren, en skadlig insekt i våra barrskogar, mäter endast fyra millimeter. Den är den enda av cirka 90 barkborrearter som kan döda en frisk gran.
Insekterna attackerar i första hand stormfällda granar, men även levande granar kan drabbas, särskilt när granbarkborrepopulationen är stor jämfört med granens förmåga att försvara sig.
Efter att hanarna har anlänt till de stressade träden och grävt in sig i barken, använder de granens kåda för att skapa ett feromon för att locka fler hannar. När granen slutligen överger sitt motstånd, kallar hanarna på honorna som sedan kryper in i de nybildade parningskamrarna.
Varje hona gnager sedan ut en gång följer granens fibrer och lägger ägg längs den. Larverna äter sig ut från modergången och förpuppas efter 5-6 veckor. En vecka senare kläcks de nya barkborrarna, stannar under barken för att äta och för att deras skal ska hårdna.
Cirka åtta till tio veckor efter svärmandet lämnar de granen i ett döende tillstånd. På senare år har cirka sju miljoner kubikmeter skog årligen skadats av granbarkborren, vilket har kostat skogsägare och Sverige miljarder kronor.
Tidigare krävdes fysisk inspektion eller drönarövervakning för att identifiera infekterade träd. Men nu kan granbarkborren bekämpas med hjälp av data från Copernicusprogrammets satelliter.
Enligt Anders Persson, GIS-specialist vid Skogsstyrelsen, passerar Sentinel-2 satelliten Sverige var femte dag och fotograferar hela landet från norr till söder. Bilderna som tas sträcker sig över en bredd på 295 kilometer och en längd på tio meter.
Bilderna Skogsstyrelsen får från den Europeiska rymdorganisationen (ESA) innehåller våglängder som det mänskliga ögat inte kan uppfatta. Förutom det synliga röda, gröna och blåa ljuset, inkluderar bilderna ytterligare tio kanaler, såsom nära infrarött ljus. Genom att kombinera nära infrarött ljus med det röda, kan Skogsstyrelsen beräkna ett vegetationsindex, vilket grovt kan betraktas som ett mått på skogens vitalitet.
“Bilder från två olika tidpunkter jämförs och en förändringsanalys skapas, där variationer i vegetationsindex framhävs med hjälp av en färgskala – från blått, via grönt till gult. Blått indikerar livskraftig vegetation, medan gult kan signalera en attack av granbarkborren,” förklarar Anders Persson.
Skogsstyrelsen har använd satellitdata för att kontrollera granbarkborren i ungefär ett år och har utvecklat infrastruktur för att effektivt hantera denna information. Från mars till november gör Skogsstyrelsen bilderna tillgängliga dagen efter att de har tagits.
“Detta gör det möjligt för skogsägare att själva utföra dessa analyser, förutsatt att de har rätt teknik. Tidigare var det svårt att få en överblick över granbarkborreangrepp, så satellitdata gör processen både snabbare och mer kostnadseffektiv,” tillägger Persson.
Fakta Myndighetssamverkan Copernicus:
Inom Copernicus understryks behovet av att uppfylla användarkrav. Sverige har därför engagerat sig för att undersöka de nationella behoven för att effektivt kunna föra fram dem inom det europeiska Copernicus-samarbetet. Flertalet svenska myndigheter samarbetar därför inom Copernicus. Allteftersom Copernicus utvecklas ökar behovet av effektiv nationell samordning mellan dem som ska genomföra och utnyttja programmet. En framgångsrik samverkan mellan myndigheterna innebär också att Sverige kan ha en bred representation i olika kommittéer, att satellitdata utnyttjas mer effektivt och att det ekonomiska utbytet av rymdverksamheten ökar.